parkbänken är aldrig långt borta

Hej. Ikväll var det bio som gällde för mig, linn, alma, hanna & babsan. trevlans. vi fikade på tully's och sen gick vi till bion. vi såg australia, den var fin men väldigt låååång. men alma grät massor.

jag kom hem för någon minut sen, men för ett tag så trodde jag att jag skulle behöva sova ute. för när jag skulle låsa upp porten så märkte jag att jag inte hade några nycklar med mig. great, tänkte jag. jag kollade upp, och såg att det var svart i min lägenhet. jag försökte kasta lite stenar på fönstret, men det är inte lätt att träffa fönstret när man bor på tredje våningen. och ja, jag kunde ha ringt, om det inte hade varit så att jag inte hade några pengar på mobilen. jag tänkte lite, och sprang hem till babsan. som tur är har hon en porttelefon eller vad det heter, så jag tryckte på knappen & tack o lov så svarade hon. jag lånade hennes telefon och pappsen svarade. tur det, annars hade jag väl fått hitta upp en parkbänk. höhö.

imorgon har jag planerat med olika människor att göra något. har fyra saker som krockar. inte bra alls, får se hur det blir med det. nu ska sminket bort och sen ska jag krypa ner i min mjuka, sköna säng. sov gott!


Kommentarer
Postat av: Emelie

haha. vilken dramatisk berättelse! ;D

härligt att det gick bra till slut, <3

2009-01-17 @ 10:47:00

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0